Om Grimner

En liten presentation av mig som har denna hemsida

Tillbaka till Att läsa | Tillbaka till Första sidan


Detta är ju en rätt så personlig hemsida, och jag inser alltmer, med tiden, hur personlig den faktiskt är. Jag har fått många e-brev med önskemål om att jag berättar lite om mig själv, om bakgrunden till att denna hemsida finns, m.m. - därför har jag skrivit denna presentation av mig själv.

Vem är då Grimner?
Förutom att det förstås är ett namn på Odin, så är det mitt "sejdiska" namn, mitt "magiska" namn - en pseudonym som jag inte använder som ett sätt att dölja mig själv, men som ett sätt att rikta min energi, min koncentration på det som är viktigt för ändamålet.

Jag hittade namnet en gång i en bok (Nordisk hedendom, av Folke Ström), och innan jag ens visste att det var ett Odinsnamn så slog det an en ton i mig som jag tyckte om. Under en av mina trumresor fick jag senare bekräftelse av Odin att jag fick använda det.

För det mesta är jag mitt vanliga jag, men ibland så är jag Grimner. Jag använder dock detta namn ganska sparsamt, och så gott som aldrig i sociala sammanhang.

Calle som bröllopsgode / vigselförrättare

Min relation till runorna och den nordiska seden:
Sökandet efter livets mening...
Redan som tonåring var jag en sökare, och det yttrade sig framför allt i ett politiskt engagemang. I början av 1980 inleddes dock en stor förändring i mitt liv, i och med att jag läste en bok – "Att vara fri", av Jeddu Krishnamurti. Det största värdet med denna bok var att jag insåg att det fanns helt aandra sätt att tänka, andra sätt att leva, än de jag dittills sett och förstått.
Under många år traskade jag runt i livet, och gjorde den för alla andliga sökare på 70- och 80-talet obligatoriska "Indien-trippen" - bodde i tempel, levde som munk, mediterade flera timmar om dagen och allt sånt där.
Sen tröttnade jag på det och återgick till mitt konstnärliga liv, gick på en teaterskola i Skara, och fortsatte sedan att jobba med teater och film på olika sätt, varvat med målande, tecknande och grafisk formgivning.

Andligt sett var jag länge mer eller mindre rotlös - tills alldeles i början av 1990-talet, då jag i mitt arbete med teater började leda kurser. I dessa improvisationskurser lade jag in många övningar som gick ut på att skapa alternativa medvetandetillstånd, något jag kallade teatertrance.
Jag använde mig flitigt av improvisationsövningar skapade av Keith Johnstone (kultfigur och föregångsman inom teaterbranschen), samt övningar jag hittade på själv, uppblandat med psykodrama, tunga trummor, masker, tranceframkallande tekniker m.m.

1991 blev jag god vän med en shamankvinna från U.S.A., som efter min redogörelse för hur jag arbetar med teater påstod att jag ju var en shaman – eftersom väldigt mycket av vad jag gjorde var rena shamantekniker.
Jaha.
Så jag hade agerat som en shaman utan att ha en aning om att det var shamanism. Och vad innebär det då, undrade jag, och så började jag sakta men säkert ta reda på mer om vad shamanism faktiskt är.
Det resulterade i att jag även medvetet började praktisera olika shamanska tekniker som t.ex. att prata med träd, trumresor, utesittning, extasdans m.m.
Ganska snart mötte jag andra som gjorde liknande saker, och jag drogs framför allt till den nordiska formen av shamanism, med sejd, runmagi och dylika företeelser.
Och på den vägen är det.

På sommaren 1996 startade jag och två personer till Ratatosk (som förstås också har en hemsida), ett nätverk för nordisk sed, sejd och runmagi. Nätverket höll faktiskt ut i flera år, och det arrangerades ceremonier och andra aktiviteter i Ratatosks namn en bit in på 2000-talet. Nu är emellertid Ratatosk som förening helt avsomnad.

På sommaren 1997 höll jag mina första officiella ceremonier, i det att min amerkanska shamanvän och jag höll ett shamanskt midsommarfirande på Rösaring, Upplands-Bro. Jag fick i uppgift att hålla en öppningsceremoni för hela klabbet, och dessutom fick jag helt oförberedd sätta ihop en hednisk vigselceremoni föt ett par som absolut ville att jag skulle viga dem. Och på den vägen är det. Det har blivit ett stort antal ceremonier sedan dess, och utvecklingen går hela tiden framåt.

Våren 2000 blev jag även vald till ordförande i Sveriges Asatrosamfund, ett förtroende som jag förvaltat med blandad framgång, en uppgift som jag äntligen kunde överlämna till en ny ordförande på våren 2003. Men det kan jag berätta mer om en annan gång...
Det har dock bidragit till att jag fått tillfälle att anordna årliga stora blot vid Uppsala Högar (något som nu, flera år senare, har blivit en tradition vid påsk för Sveriges Asatrosamfund), delta i radio, TV, tidningar och andra media på ett sätt som varit få representanter för den nordiska seden förunnat tidigare. Du kan t.ex. på sidan Att läsa läsa de morgonandakter jag fått tillfälle att hålla i Radio P1 från november 2002 och framåt.
Sveriges Asatrosamfund har förstås en egen hemsida, på adressen http://www.asatrosamfundet.se
Vad som numera ligger mig varmare om hjärtat än Sveriges Asatrosamfund är vår lokala, Stockholmsbaserade förening Idavallen, som förstås också har en egen hemsida. Jag var med och grundade föreningen så sent som i januari 2004, och vi har redan haft massor av spännande aktiviteter, som diskussionskvällar, midsommarfirande, vårblot, träffar och mycket annat.
Det senaste året har dock aktiviteterna i Idavallen avstannat, på grund av att flera av de mest aktiva har flyttat, bytt riktning i livet, eller bara för mycket att göra. Sådär som det så ofta är med ideella föreningar...

Runorna
Första gången jag stötte på runorna som magiska redskap var 1983, när jag träffade Ralph Blum en sommar i Visby. Jag satt på en gata i Visby och målade på t-shirts på beställning, och den här trevlige amerikanen kom förbi flera gånger och beställde tröjor av mig. Allt som allt målade jag 6 tröjor åt honom, med Torshammare och diverse runristningar på.
För den som inte vet vem Ralph Blum är, så ska jag bara kort berätta att han var den förste som i modern tid tog upp runorna som orakelredskap, och skrev en bok som heter kort och gott "Book of Runes".
Några år senare (1986-87) hade jag en kvinnlig bekant, och hos henne brukade jag då och då dra en runa ur en påse som följde med just denna bok av Ralph Blum.
Men det stora genombrottet kom efter att jag under ett par år arbetat intensivt med Tarotkorten - jag gick då en kurs i runor och runmagi med Mikael Hedlund, och då lossnade det. Jag började forska rejält i runorna, tillverkade mina egna runor - såväl smidda i järn som täljda i eneträ.
Inte långt därefter blev jag tillfrågad om att såväl hålla kurser som att skriva artiklar, något jag gjort då och då sedan dess.
Sedan början av 1998 har jag även denna hemsida på internet - Grimners runor var i själva verket en av mina allra första hemsidor.

Runorna är alltjämt ett dagligt redskap för mig. Allt från rena orakelredskap till att jag ibland på pin kiv skriver mina köplistor till ICA med runskrift...

Om hemsidan:
En hemsida om runor!
Redan när jag började mina allra första stapplande steg på webdesignerns väg visste jag att jag skulle göra en hemsida om runor och runmagi - och Grimners Runsida (som den hette då) var också den allra första sidan som blev klar att lägga ut på Internet.
Detta var i januari 1998, och mycket har hänt sen dess.
Hemsidan har på senare år kommit att få mer och mer fokus på sed och ceremoni som helhet, och runorna har blivit mer som en del av sidans innehåll. Jag har haft eget företag som grafisk formgivare och illustratör i många år, men de senaste åren har jag ändrat riktning en smula, och siktat in mig på att i högre grad arbeta med digitala media. Jag tillverkar hemsidor, och gör bilder och grafik för Internet och programvaror.
Det kan bli en intressant dynamik i att ha ena foten i en skogsbacke, och den andra i cyberrymden...

Om mig:
Professionellt
Jag har alltid arbetat konstnärligt på ett eller annat sätt, och detta ser jag som min ofrånkomliga livsväg. Jag är illustratör, målare, fotograf och grafisk formgivare - dock utan någon som helst utbildning på området. De senaste åren har jag å andra sidan i omgångar skaffat mig en gedigen utbildning i att omsätta dessa förmågor i digital form. Jag gillar min dator.
Men jag gör annat också. Det enda jag egentligen har utbildning för är teater. Jag har gått ett antal teaterskolor, och på senare år har skådespelandet mer och mer bytts ut mot regi och pedagogik. Jag har regisserat, haft teaterkurser och privata elever.
Och så skriver jag och spelar musik.
Vad det dock alltid handlar om är att berätta en historia. Vare sig jag designar ett visitkort, målar en stor väggmålning, sjunger en sång, bygger en hemsida eller regisserar en teaterpjäs - eller för den delen undervisar i Photoshop eller Illustrator, eller håller en ceremoni - så är det alltid ett historieberättande i botten. Och detta är ytterligare en anledning att dras till den nordiska seden. De gamla nordiska myterna och sagorna är fantastiska, och skaldekonsten sågs som den högsta av våra förfäder och förmödrar.
Detta har på senare tid utkristalliserats till att jag även arbetar då och då som muntlig berättare, och gärna med de nordiska myerna på repertoaren. Jag var med och anordnade en festival för nordisk mytologi i september 2003 - Nordmytfestivalen - där jag både pratade om runor och berättade nordiska myter, och på våren 2004 deltog jag som berättare på FABULA FESTIVAL, en internationell berättarfestival i Stockholm. Jag har även fått enstaka engagemang från Riksantikvarieämbetet som just berättare.

Något som förenar mitt shamanistiska engagemang med det konstnärliga arbetet är också gränsöverskridandet - att jag alltid vill spränga gränser, kasta mig ut i det okända, rumstera om på obruten mark. Ibland går det illa, men allt oftare hamnar jag helt rätt, precis dit jag ska.

Mitt skrivande kan du se en del av på denna sida, men du kan hitta mer på en av mina andra hemsidor, min privata sida, som heter kort och gott "Calles hemsida".
Ja, jag är en mångsysslare, en multikonstnär. Men så heter ju mitt företag också "MultiArt Productions".
Om du vill titta lite mer på vad jag sysslar med rent professionellt, så kan du alltid ta en titt på hemsidan för MultiArt Productions.

De senaste åren, sedan 2003 och framåt, har en helt ny resa påbörjats i mitt professionella liv, och det är genom de kärlekskurser som jag och min kära hustru Jennie håller, oftare och oftare, och med stor variation på innehåll och utformning. Mer kan du läsa om dessa på min erotiska hemsida Cirkus Eros.

Personligt
Om någon nu skulle vara intresserad av det, så är jag född 1962, sedan 1999 frånskild, år 2003 omgift (med min underbara Jennie - kolla bröllopet på vår bröllopssida) trebarnsfar (med tre underbara barn som jag tillsammans med min hustru älskar över allt annat på denna jord) och boende i Bagarmossen, en gammal sömnig Stockholmsförort söder om stan.
Jag är vegetarian sedan den 14 februari 1980, men jag är ingen notorisk hälsofanatiker. En pipa rök och ett glas whisky är något jag gärna njuter av vid tillfälle.
Jag har alltid varit starkt inriktad på personlig utveckling, genom konst, teater, psykologi, Voice Dialogue, meditation, Tarot, astrologi, m.m., och jag har haft en växlande mer eller mindre stark kontakt med Gud/Gudarna sedan ganska unga år.
Jag betraktar mig inte direkt som religiös (beroende på hur man nu definierar begreppet "religiös") - men definitivt utrustad med en starkt andlig inriktning.
För att må bra behöver jag starka känslomässiga upplevelser, mycket kärlek, djupa filosofiska diskussioner, nära möten med andra människor, långa skogspromenader, skapande konstnärligt arbete - både ensam och tillsammans med andra.

Om det här ser ut som en kontaktannons så var det inte avsiktligt - särskilt inte med tanke på att jag redan är gift och sammanboende med en alldeles underbar kvinna - men på det platoniska planet är jag förstås alltid intresserad av nya kontakter och möten med andra människor...


Upp | Tillbaka till Att läsa | Tillbaka till Första sidan